tänker lite
Eller jag tänker ganska mycket faktiskt.. Särskilt på de stackars anhöriga i Lillhärdal som så tragiskt miste sin dotter igår. Fy sjutton, så hemskt att förlora ett barn så plötsligt!! Visst, det gick fort med Malin oxå, men hon var ju sjuk. Men att så där, från en sekund, till en annnan bara stå där. Med ett barn mindre... Nä, usch!! Vilket enormt jobb föräldrarna nu har framför sig. Det enda rådet jag kan ge efter min erfarenhet är att KOMMUNICERA. Med varandra, andra och med proffesionellt folk. Prata, prata, prata. Det gjorde jag och ändå blev jag kroniskt sjuk... men det vet jag, att jag gjorde mitt allra bästa. Har jobbat med att inte bli bitter, att inte bli överbeskyddande (snacka om lättare sagt än gjort...).
Nu till en annan sak (jag känner att jag lämnar det andra spåret lite i luften, men jag måste ta det i små doser just nu) Jag kan inte förstå hur vissa människor kan behandla andra... Det måste vara fruktansvärt jobbigt att vara så bitter att man har ett behov av att spy galla på andra hela tiden. Det är ju synd om sådana människor, de måste må så oerhört dåligt i det liv som levs. Nä, tacka vet jag devisen "Behandla andra såsom du vill bli behandlad själv" Det kan väl inte vara så svårt? Varför gå omkring och vara bitter när det finns så mycket härligt att uppleva? Jag längtar och hoppas på att det blir en fin höst med många klara kalla dagar och mycket kantarellplockning :)
Ha det nu så bra idag och gå inte runt och sura ;)
Puss och kram
Kommentarer
Trackback
