..............
Herreminje.. Så trött jag blir på folk ibland. Det ska tjafsas hit och dit. Folk är ovänner över bagateller. Och nej, det är inget speciellt som har hänt, det är bara jag som är lite allmänt sur och less..
Tacksamhet
Jag är visst på G idag.. Nu är jag inte lika arg längre, snarare tvärtom. Tacksamhet tycker jag att vi tänker för lite på idag. Vi har så otroligt mycket att vara tacksam över. Jag har funderat mycket på att fira Thanksgiving, inte på det amerikanska sättet med massor, massor med mat, men att fokusera på att träffas med familj och vänner och nämna en varsin sak som vi är tacksamma för. Jag har så mycket att vara tacksam för.. Ett underbart jobb som jag älskar, underbara ungdomar som jag har runt omkring mig som betyder massor, en make som jag älskar och har roligt med, två underbara söner som ger mig massor med kärlek och glädje (och lite oro ibland), två föräldrar som finns för mig i vått och torrt, fantastiska vänner som jag kan ringa till mitt i natten om jag skulle behöva, ett tak över huvudet så jag slipper frysa, en sjukvård som hjälper mig när jag behöver, affärer där jag kan handla det jag behöver, listan kan göras hur lång som helst... Vi måste fokusera på det positiva i våra liv, det blir så mycket enklare då.. Jag försöker att vara så positiv jag kan när jag är bland andra människor, sur och grinig kan jag vara när jag är hemma.. men det är inte så ofta jag är sur (tror jag i alla fall, kanske blir ett annat svar om ni frågar gubben och ungarna).
Nu har jag försökt sprida lite glädje och tacksamhet.
Hörs hej
Pedofili...
Igår blev jag nästan vansinnig när jag lyssnade på nyheterna. En man som hade massor med barnporr på sin dator dömdes till samhällstjänst i visst många timmar. HALLÅ!!! Hur fan är rättssystemet gjort egentligen.. När det gäller att utnyttja barn borde det bli inlåsning direkt. Jag blir så förbannad att jag ser rött. Har inget som helst medlidande eller någon som helst förståelse för pedofiler. Visst, jag brukar säga att man inte ska döma någon förrän man varit i deras sits, men det finns inget som kan försvara att utnyjja barn. Förklaringar kan det finnas av olika slag, men inget försvar. Även om man sitter och kollar på nätet på sådant skit, så har ett (eller flera) barn utnyttjats för att man ska få sin "belöning" eller vad fan man ska kalla det. Nä, kastrering ska det vara...
Nu måste jag lugna ner mig en stund och andas lite innan jag exploderar..
hur ska man göra
Vi har försökt få igång nattvandringen igen? Jag gör väl inte så stora försök, men jag orkar egentligen inte. Har fullt upp med mig själv, med min familj och att försöka sötta några av mina närmaste vänner, dessutom har jag ett jobb som ska skötas även om det är bara 25% så är det allt jag mäktar med. Jag menar inte att förringa att jag jobbar så lite, det är min verklighet. Jag önskar att jag vore frisk så jag kunde göra allt jag vill och brinner för. Då skulle jag jobba med ungdomar, kanske vara familjehem, dansa linedance, nattvandra, motionera, gå på gym, umgås med mina vänner.. Ja listan är lång, men som det är nu måste jag prioritera mitt liv och aktiviteter som jag mår bra av. Familjen, självklart!! Jobbet, naturligtvis!! Mina vänner, i den mån jag orkar (tyvärr, skulle vilja göra så mycket mer med och för dem). Motion, ja det är tur att jag har Helena och Dino som "tvingar" ut mig (obs på ett positivt sätt) Sen blir det inte så mycket mer, men det är gott nog. Jag måste vila mycket då orken inte finns hos mig på samma sätt som den finns hos en frisk människa. Ta nu inte det här som ett klagande för det är det inte menat som. Jag är faktiskt jäkligt lycklig i mitt liv nu och mår jäkligt bra i psyket. Men det går ju upp och ner. thats life. Jag brukar ha det rätt jobbigt när det är höst, men i år har det gått riktigt bra. Snacka om att det är dubbelt när jag samtidigt älskar hösten med sina färger, den klara luften, svampen och även mörkret som smyger sig på. Jag tappade visst tråden helt som jag hade alldeles i början om nattvandring, men det får komma en annan dag.
Gud?
Vad/vem är det? Jag vet inte om jag tror på Gud direkt.Vad är Gud? Vem bestämmer vad Gud är? Jag har inte en susning, men jag tror att våra liv är förutbestämda på så sätt att vi ska leva visst länge och när "tråden" är slut så är den. Annars ser jag ingen mening med att unga människor dör. Varför skulle Malin dö? Varför skulle just hon plågas, även om det gick ganska fort. Varför skulle Bo dö på det sättet han dog på? Det finns ingen rim och reson i att unga människor dör. Men jag vill tro på en himmel eller ett ställe där vi till slut träffar de som lämnat oss. Jag måste tro på det, annars blir jag tokig av tanken att aldrig mer få träffa Malin igen. Hon har ju aldrig kommit tillbaka. Varken i drömmar eller som "spöke". Jag har alltid letat efter tecken på olika sätt, men antigen har jag inte varit mottaglig eller så kan jag inte se.
lördag
Har varit en vanlig lördag med äggfrukost och melodikryss :) Sen blev det sortering och omorganisation i Mattias garderob och det behövdes, kan jag lova. Blev en kartong som ska till Nytt & Nött, en papperspåse som ska till Freddy och en stor påse som ska kastas.. Snacka om att ungen har mycket kläder.. Men det blir lätt så när han först får ta Daniels gamla kläder och så köper vi nytt.. Skönt att det är gjort.
Sen for vi och tände ljus hos svärfar/pappa/farfar och hos Malin. I morgon är det 19 år sen hon dog. Hjälp så fort tiden går.. Nu lagar vi mat och kvällen blir lugn.
Det finns mycket att tänka på nu.. tragedin på Fillipinerna, orkar inte titta på tv därifrån. Fegt, men mitt psyke behöver inte mer elände nu.. Många tankar på Malin blir det också den här tiden på året, men det gör inte lika ont i hjärtat nu.
Nu ska jag äta, men det kanske kommer mer ikväll :)
Städat
Nu har jag det riktigt städat och fint här hemma. Min älskade mamma har varit här och hjälpt mig att fixa och dona. Det är en välsignelse att hon kan komma hit och hjälpa mig när min egen ork inte finns som jag skulle vilja... Det borde ju vara jag som hjälper henne... Tack mamma för att du finns <3 <3 <3
Nu har Daniel flyttat ut "på riktigt", det känns vemodigt, men det är ju så det ska vara. Även om jag skulle kunna ha huset fullt med ungdomar. Men det har jag ändå ibland och Mattias finns ju här med sina kompisar. Jag fasar för den dan när han blir vuxen och ska flytta hemifrån. Jag hoppas att jag har barnbarn som vill vara här då :) Annars lär det lösa sig ändå, det finns alltid ungdomar som behöver ett extra hem. Jag kommer nog alltid att brinna för våra barn och ungdomar.
Snart är det dags för det mest avskydda datumet på hela året.. 17 november gillar jag inte.. Årsdagen av Malins död, men det har gått riktigt bra de senaste åren och kommer säkert att gå bra även i år och gör det inte det får jag ta den smällen då. Ingen idé att oroa sig i förväg, det enda man ska ta ut i förskott är glädje.
I fredags var jag och Jan på sjukhuset hela dan. Han skulle operera sitt bråck på magen och allt gick bara bra. Jag fick dessutom fika med min bästa kompis :) Som grädde på moset träffade jag även min kompis som drabbades av stroke, jag blev så glad att få ge honom en kram. Jag hoppas att han fick ut något positivt av det också, så att det inte bara kändes jobbigt. Tänker mycket på honom och hans familj. Önskar att jag kunde göra något, men jag kan inte göra så mycket mer än att finnas där för dem.
Nu ska jag fortsätta läsa min bok, "Samnang Tiggarpojken". En bok som berör och får mig att verkligen uppskatta att bo i Sverige och min familj och vänner.
Ha det gott
Halloween...
Jag kan inte med seden som kommit från USA (ursprungligen från Irland tror jag att det var). Jag tillhör bakåtsträvarna i det fallet och vill inte ha en massa utklädda fånar. Jag vill ha den här helgen i lugn och ro och minnas våra döda. Igår var jag och maken iväg till kyrkogården och tände ljus hos Malin, svärfar och ett ljus i minneslunden för alla andra nära och kära som dött. Det är så vackert och rofyllt att gå där i lugnet som jag tycker finns på en kyrkogård. Idag ska vi åka till Myssjö och tända ljus för faffa och Jajja (makens farfar och farmor). Det blir bara ett kort inlägg idag.
Varma kramar