Återigen...

Då har jag än en gång blivit påmind om hur skört livet kan vara. Igår var det en man från trakten som förolyckades i en arbetsplatsolycka. Tänker mycket på hans barn som har förlorat sin pappa så bryskt. Vi måste ta vara på livet, vi vet aldrig när vår tråd tar slut. Och ta hand om varandra, visa varandra att vi bryr oss om och visa kärlek. Jag vet hur jävla ont det gör att förlora en familjemedlem. Och det gör ont, fruktansvärt ont.... 
 
Mer kärlek till er alla <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0