moengrinde

Jag kan inte med seden som kommit från USA (ursprungligen från Irland tror jag att det var). Jag tillhör bakåtsträvarna i det fallet och vill inte ha en massa utklädda fånar. Jag vill ha den här helgen i lugn och ro och minnas våra döda. Igår var jag och maken iväg till kyrkogården och tände ljus hos Malin, svärfar och ett ljus i minneslunden för alla andra nära och kära som dött. Det är så vackert och rofyllt att gå där i lugnet som jag tycker finns på en kyrkogård. Idag ska vi åka till Myssjö och tända ljus för faffa och Jajja (makens farfar och farmor). Det blir bara ett kort inlägg idag.

 

Varma kramar

Som tur är så har jag varit ledig idag och är det även i morron. Idag sov jag en stund sen Mattias gått på skolan, hur skönt och välbehövligt som helst. Sen drog jag och Annica till svampskogen, det blev inte mycket svamp, men det gör inget. Huvudsaken att jag får ut i skogen :) När jag kom hem började jag laga revbensspjäll, in i ugnen tillsammans med morötter, vitlök, lök och kålrot, sen i en gryta med vatten buljong och rött vin. Sen fick det koka lääänge. Supergott. Tog min vanliga promenad med Helena och Dino, mysigt trots regnet. Vi surrar om det mesta, allvarliga saker, roligheter och allt där emellan. Ikväll har jag bakat lite matbröd och sitter jag i soffan och degar.

 

Har tänkt på en sak.. Varför kan det inte vara lag på att inga ytterkläder får tillverkas utan reflexer?? Så enkelt det skulle bli och alla skulle synas. Tyvärr tillhör även jag gruppen som glömmer reflexer ibland.. Jag är ju trots allt inte perfekt :)

Har haft en kul "jobbvecka", jag har jobbat bara två dagar, men igår var jag ensam i fiket och då blir det lite bökigt att hinna med, men det löste sig bra. Sen drog jag och Mattias till stan för ett besök på tandregleringen för ett byte av en snodd. Vi tog en runda på KappAhl i Lillänge och shoppade loss på kläder åt Mattias. Det blev kalsonger, långkalsonger, strumpor, tröja och en byxa. Efter besöket på tandregleringen for vi på Max och käkade. Gott med skräpmat ibland :) Stannade på Willys och storhandlade. Det blev även ett besök i Brunflo hos svärmor. Kvällen blev lugn i soffan. Idag började jobbet tidigare med ett möte och sen bara rullade på. Hektiskt, men kul. Tänkte vila när jag kom hem, men stökade ute istället så när det var dags att laga mat var kroppen helt slut. Sen bar det iväg på promenad med Helena och Dino. I efterhand borde jag stannat hemma för fyy så ont i ryggen jag har nu... Ska försöka ta mig ut i skogen i morgon och kolla om det finns kvar någon svamp. Och på fredag ska jag få rå om Dino när matte Helena jobbar. Myyys :)

 

Vi ses när vi träffs

Det har varit en omtumlande vecka med mycket psykisk stress, men även mycket som varit roligt. Tvära kast mellan känslorna och har nog använt hela känsloregistret. Det började ju egentligen förra torsdagen när Mattias fick magsjuka och mådde jättedåligt. Det är alltid slitsamt när barnen är sjuka. Sen åkte jag ju dit själv också på magsjukan, men den gick över rätt fort.  En nära vän har drabbats av en stroke och ligger just nu förlamad, vi hoppas naturligtvis att det ska gå bra, men det ser inte ljust ut. Personen i fråga är bara 54 år... I tisdags var jag tvungen att skjutsa in maken på akuten, eftersom han hade stora smärtor i magen, vi förstod att det var bråcket i magen som spökade, men det är alltid jobbigt att vara på sjukhuset. Träffade en helt underbar läkare som förklarade allt på ett enkelt och klart sätt. Det kommer att bli operation om ca två veckor. Sen har jag jobbat mina tre dagar den här veckan och det är så himla kul, men jag blir helt slut i luvan... Tur att de är så duktiga på att jobba. Idag har äldsta grabben fått besked om att han ska få en lägenhet.. Min lille gubbe ska flytta hemifrån "snyft" Skämt åsido så är det kul att han vill flytta och klara sig själv, men samtidigt svider det lite i mammahjärtat.

 

Jaja, nu är det snart helg igen och det är skönt. Ska pröva att fixa lite ute i trädgården, men får se hur långt orken och ryggen klarar.  

 

Pip och smul

Återigen har vi fått en påminnelse om hur skört livet är. En god vän, mitt i livet, har drabbats av en stroke och ligger för närvarande förlamad. Ingen vet hur det kommer att gå, men jag hoppas verkligen att hen kommer att komma tillbaka. Varför ska vissa människor drabbas mer än andra av elände och svårigheter? Det är konstigt hur livet är.. Orättvist kan man tycka många gånger. Men hur jävligt det än är ska man alltid hoppas och tro på det bästa. Kan säga av egen erfarenhet att även om en person dör kan det komma goda saker ur det också. Jag vet att det låter konstigt, men det är min åsikt. Om inte Malin hade dött hade jag inte varit den person som jag är idag, och den personen tycker jag är helt ok. Jag försöker att se det positiva i det mesta och det är ett måste med all värk och tröttheten som jag har. Självklart skulle jag vilja ha tillbaka Malin, men det är ju omöjligt så det är ingen idé att fastna i den tanken. Det var ett helvete de första åren utan henne, men det hände ju även roliga saker då. Framförallt så fanns ju Daniel <3 

 

Jag tycker att många klagar över bagateller många gånger, men eftersom jag inte är perfekt (faktiskt) så hamnar även jag i den fällan och gnäller på skitsaker. Vi har mycket att vara tacksam för och det finns mycket att glädjas åt. 

 

Nä, snart ska jag gå till världens bästa jobb så nu har jag inte tid att svamla mer. Ha det nu så bra och KOM IHÅG att ta hand om er själva och varandra. Försök att göra minst en positiv sak för någon annan.

..att åka på magsjuka.. Det var ingen större hit, men jag hade tur mot vad Mattias hade. Han var jättesjuk och det kom från båda hållen hur många gånger som helst. Min sjuka var mildare även om det räckte som det var.. Men nu är vi på bättringsvägen. Jag är helt slut, men får behålla det jag dricker och det är huvudsaken. Har ätit två smörgåskex, men mer är så har det inte blivit än. Jag hinner nog äta :) På ett sätt är det bra att rensa kroppen. Man måste ju se saker positivt, eller hur? 

 

Hej hopp

Har lite småfunderingar så här i magsjukans tid. Har inget samband alls :) Men vad är det för skillnad mellan en vän, komps, polare? I mitt tycke så är en vän den man kan lita på i alla väder och som ställer upp när det krisar. En kompis är någon som står en nära, men som man mer har kul med och kanske inte tar upp de allvarligare sakerna med. En polare finns mer i periferin, kanske i en grupp med många polare. Jagvet inte alls, men det är så jag ser på saken :) Och som jag skrivit förrut så är jag lyckligt lottad som har flera vänner som jag vet skulle ställa upp mitt i natten om det behövdes. Det är inte alla förrunnat och som tur är vet jag det och har vett att värdesätta det. 

 

Sen en liten pekpinne i magsjukans tider.. Ha barnen hemma om de inte är friska, håll stenhårt på 48-72 timmar så smittan kanske hindras lite. Mattias gick hem från skolan igår då han hade ont i magen så jag hoppas verkligen att han inte smittade alltför många... Det märktes ingenting på morronen för hade det gjort det skulle han naturligtvis varit hemma.

Jag undrar vad jag ska skriva för klokt idag då? (Ironi) Ni är inte många som läser min blogg, men tack till er som gör det :)
Idag var det idétorka på mitt skrivande, men jag kan särkert svammla till något... har ju redan börjat..

Vilken underbar höst vi har :) Underbara färger och strålande väder. Det brukar min kropp tycka om, men nu är den bara skräp. Det är länge sen som den har varit så här jävlig och nu är jag så trött på att ha ont mestadels i ryggen hela tiden... Bläää. Det tär verkligen på humöret, även om jag försöker hålla det uppe så gott det går. Jaja, nu får det vara nog med gnäll. Det blir ju ingen gladare av. 

 

I alla fall, som jag skrivit någon gång förrut... Jag har världens bästa jobb :) :) :)

Jag är så glad att jag har riktiga vänner :) Även om vi inte träffas särskilt ofta så vet vi vart vi finns om det behövs. I dagens samhälle så är alla så stressade och hinner/orkar inte umgås i den utsträckning som man vill. Ja, jag har i alla fall världens bästa vänner! Jag kan lita på dem i vått och torrt. Andra så kallade vänner ska man rensa ur sitt liv för de är  inget att ha, de bara stjäl energi och den behöver jag själv. Fick en stor och härlig dos av vänner i helgen <3

Idag är jag lycklig och luktar såpa ;) VI är ett gäng som kallar oss för Årebrudarna och vi var iväg till Åre och tittade på Stiftelsen i vintras. Ett osannolikt och helt underbart gäng :) Vi hade en återträff igår i Brånan med supergod mat, många skratt, lite allvar och bad i tunna. Vi har förtroende ich tillit i gruppen och det känns helt fantastiskt. Jag vet, det blir väldigt stora ord hela tiden, men jag tycker att det är så härligt att vi är så många som fungerar så bra tillsammans. Vi är 12 i gruppen och igår var det 8 som kunde vara med. Det tycker jag är bra gjort då många jobbar oregelbundna tider. 

Kanske ska förklara varför jag luktar såpa... Badade ju i tunnan igår och där var det såpa :) Sämre kan man ju lukta. Vi blev även bjudna på en grymt god wok som vår hustomte hade fixat. Han passade även upp oss i badet med dricka och höll pannan brinnande. 

 

Nu ska jag snart ta mig ur soffan och hänga lite tvätt och kanske diska.

 

Mors kors

Är fortfarande lycklig efter helgen. Det där lever jag länge på :) Den här veckan har varit lugn och skön. Lite elever på skolan (men jag älskar dem ändå), vissa har varit på andra aktiviteter. Har inte haft något inplanerat här hemma heller och det var välbehövligt. 

 

Nu har äldste sonen blivit vuxen och ska börja betala lite här hemma, känns konstigt men samtidigt härligt. Dubbelt dubbelt... Han har även ställt sig i bostadskö... Nu är det snart på riktigt som han är vuxen och självständig. Tur att Mattias har flera år kvar hemma. När även han kommer att flyga ut så måste jag nog ta hand om fosterbarn eller liknande. Tomt kommer det att bli, men jag tänker inte att ta ut några sorger i förskott. Det är här och nu som gäller. Vi lever idag och ingen vet vad morgondagen har att ge. 

 

Sitter och kollar på Lyxfällan och förundras av hur dumma människor är. Köpa en bil och en hund åt sin son som är 6 månader... Undrar hur bilen kommer att se ut om 17 år, undrar om grabben kommer att bli glad.. Inte klokt hur vissa ställer till det för sig. Det är så tråkigt att se.. Jag hoppas att jag har lärt mina barn lite bättre ekonomiskt sinne.. 

 

Nu är det riktigt bistert på mornarna, minusgrader med hög och klar luft och alldeles underbart :) Tokgillar hösten. Förresten skulle jag inte vilja vara utan någon av våra årstider. Till och med mörka novemberdagar kan vara helt ok. Annars uppskattar vi inte allt det andra :) 

 

Äh, nu ska jag sluta att ordbajsa.

 

Puss och kram

Har visst inte haft så mycket att skriva på sistone... 

I helgen har jag och mamma varit till Nordsätern på vår årliga helg tillsammans, karlar, barn och annat löst folk får stanna hemma :) Jag tycker att det är så härligt att jag har sådan bra kontakt med mamma, det är värt guld!! Vi kan prata om nästan allt och har så roligt och mysigt tillsammans. Jag önskar att fler hade den förmånen <3 När jag kom upp dit på fredagen så käkade vi smörgåstårta till lunch och sen bar det i väg mot Kläppen. Vi tog med lite4 kaffe och choklad. Stannade nedanför Kläppen på ett härligt ställe med utsikt över fjällvärlden. Gonade ner mig vi en sten och bara sög i mig den kristallklara luften och stillheten. Glodde på några renar som glodde tillbaka innan de fortsatte iväg. Gick ner till stugan igen, men vi ville inte gå in så vi började elda i eldstaden. Grillade korv till middag och surrade om livets väsentligheter och oväsentligheter :) Till slut frös vi så mycket att det var bara att gå in och elda där istället. Fullmånen spred sitt ljus över Vallen. La oss och somnade på två röda :)

 

Nästa morron när vi ätit frukost satte vi oss ute och tänkte lösa Melodikrysset, men det kom jaktare som ville ha en kaffetår innan jakten skulle fortsätta. Vi packade med oss fika och började gå. Målet var Renvaktarstugan nedanför Storådörren. Stannade hur många gånger som helst och bara njöt av utsikten och jag tog massor av kort :) Som om jag aldrig fotat Kläppen och Storådörren förrut (bara hur många som helst). Framme vid stugan åt vi smörgåstårta och drack kaffe. La mig ner i spenaten och bara njööööt. Lite kallt, men det finns ju kläder som tur är. Vände och gick ner till Nordsätern igen, det blev lika många fotostopp nu :) Vilade en sväng innan vi lagade mat, fläskfilé, råstekt potatis, halloumi och creme fraiche. MUMS. Kvällen spenderades med att bara läsa och lösa korsord. Sov riktigt skönt.

 

Söndag morron bestämde vi att inte ha så bråttom hem, men vi var klara för avfärd halv elva. Hade kunnat stanna någon dag till, men det får bli en annan gång. Åkte ner till Storsjö en sväng och hälsade på svägerskan en liten sväng innan jag for hem.

 

 

Nu är jag laddad med en massa må-bra-känslor och fjälluft. Kroppen värker, men det gör inget, jag vet ju varför :)

 

Ser fram emot att jobba i morron igen. 

Nu har skolan äntligen börjat. Skönt så vi får lite normala rutiner i huset och så himla skoj att träffa ungdomarna igen. Vissa har växt flera meter (som det känns). Jag har börjat jobba i tre dagar, när det skulle vara en, men det gör inget eftersom jag har varit ledig. Det kommer dessutom att återgå till det normala snart igen. Det känns riktigt bra att vara igång igen. Har lite förändringar, men det kommer att bli bra. 

 

Ha en bra helg, för det ska jag ha :)

Har tydligen haft sommarlov även från bloggen... Har inte haft så mycket att skriva om och  ingen lust heller. Om jag ska summera sommaren så har det varit: kusinträff, 50-års kalas, bad, Rättvik, värk i massor, skitväder, fint väder och nu på slutet skogsvistelse. En helt ok sommar om jag glömmer skitvädret som var i början.. 

 

Idag har jag varit till läkaren och fått lite hjälp (hoppas jag) med värken. Jag ska börja äta en ny (för mig) medicin och hoppas nu på att värken äntligen ska lätta, i alla fall lite. För den här sommaren har varit skitjobbig på det viset. Det kändes bra hos läkaren och han lyssnade på vad jag sa och gav bra feedback. Jag trodde att jag skulle få morfinplåster, men det kan bli aktuellt senare om inte medicinen funkar. Det som gäller nu är att börja jobba och försöka hämta kraft i naturen. En rolig sak som han sa var att han tyckte jag skulle skaffa hund :) Kanske dags att fundera på den saken på allvar.

 

Har många funderingar på både det ena och andra, men ska fundera ett tag till så får vi se om jag delar med mig.

 

Snart är det dags för skolstart igen. Mattias ska börja fyran och är lite spänd eftersom han får ny lärare och ska vara på "storskolan". Jag tror att den nya läraren kommer att bli kanon för hon verkar vara sträng men rättvis. Och det kan jag säga att det behöver den klassen med alla sina starka killar och tjejer. Själv både längtar jag och gruvar mig lite för att börja jobba. Det var ganska struligt förra terminen, men jag hoppas verkligen att kidsen har växt på sig under sommaren.

 

Daniel jobbar och står i som han gjort hela sommaren. Det funkar skitbra att ha honom boende hemma igen :) Jag mår som bäst när mina pojkar är hemma. Sen kan jag ju även räkna in flickvännen i familjen också. Det är en pärla som grabben hittat <3 

 

Det enda jag kan klaga på är att det hjälps till alldeles för lite hemma, men jag får skylla mig själv som har skämt bort dem.. Blir lätt så när jag har varit hemma så mycket. Jag tycker inte att jag kan begära så mycket av dem när de jobbar så mycket som de gör... 

Nu ska jag glo på tv en stund..

 

Puss och kram

Så jävla less på den här sommaren nu. Skitväder varje dag (känns det som) Det går inte att bada, vi har badat tre gånger än och en av gångerna var det inte för att det var fint väder... Inte kan vi åka nånstans eftersom det är lite risigt på pengafronten just nu. Ingen respons från nåt håll. Bläääääääää, bläääää, bläääää. Har tappat sugen för det mesta just nu.

 

Så, nu har jag gnällt nog för den här gången.

Här klagar jag över att jag har ont och är förkyld, när barn har mist sin pappa, en mamma mist sin son.. Vi är allt konstiga varelser, vi människor. Jag tänker mycket på pojkarna och hur de ska klara sig. Jag hyser inget tvivel om att de kommer att klara sig bra, men det kommer att bli riktigt tufft framöver. Jag önskar att jag kunde göra något för dem, men känner dem inte så bra. Och då känns det konstigt att klampa in i deras liv, bara sådär. Jag hoppas innerligt att de tar hand om varandra och att de har människor omkring sig som hjälper till. Det tror jag nog att de har. Vi MÅSTE ta hand om varandra och hjälpas åt. Jag försöker visa min kärlek till de jag tycker om, men det är väl inte alltid som jag lyckas. 

 

Stor varm kram

Då har jag än en gång blivit påmind om hur skört livet kan vara. Igår var det en man från trakten som förolyckades i en arbetsplatsolycka. Tänker mycket på hans barn som har förlorat sin pappa så bryskt. Vi måste ta vara på livet, vi vet aldrig när vår tråd tar slut. Och ta hand om varandra, visa varandra att vi bryr oss om och visa kärlek. Jag vet hur jävla ont det gör att förlora en familjemedlem. Och det gör ont, fruktansvärt ont.... 

 

Mer kärlek till er alla <3

Det ska visst vara sommar nu, men jag vet inte... I alla fall så firade vi midsommar uppe i Nordsätern med fjällpromenad, mat, mygg, mat, bad i ån, mat, regn, sol, mat, trevligt sällskap, mat och mygg... En midsommar helt i min smak :) Det är så vilsamt att vara där i fjällvärlden med ån som brusar och ingen el. Älskar det stället helt enkelt. 

 

Igår var vi till Ljusdal på traktorpulling och det tycker jag är skitroligt!! Det enda som är drygt är att det blir så mycket stående och det tycker inte min rygg om. Det har blivit lite för mycket av den varan den här veckan.. I tisdags var jag och Mattias till stan på tandregleringen och sen gjorde vi stan. Vi hade en riktigt mysig dag, bara han och jag. På onsdagen var Johan hos oss hela dan så han skulle slippa fritids en dag. Grabbarna är så lättsamma och sköter sig själva. I fredags fyllde min lilla Daniel 19 år så vi firade med smörgåstårta och presenter. Det blev lite mindre på presentfronten i år, det har ju varit student alldeles nyss. Hade huset fullt med folk och det är jobbigt, men samtidigt kul. Idag vet jag inte vad det blir. Har så ont i kroppen att jag vill helst inte göra någonting, men det går ju inte. Mattias är hos en kompis och Jan är hos lastbilarna och pysslar om dem lite. Den här veckan kanske vi åker till Storsjö, men vi har inte bestämt riktigt än hur det blir. 

 

Vi ses när vi träffs när vi råkas. Puss hej

Säga vad man vill om den karln, men konsten att roa ungar kan han :) Dessutom brölar han ut ett bra budskap. Tyck om dig själv, respektera dina föräldrar och acceptera alla som de är. :) Sånt gillar jag. Dessutom lyckades han med att få en bra stämning på ett kallt och blött Galhammar. Det är det inte alla som klarar av :) Jaja, nu får vi se vad det blir iag. Eventuellt drar vi till stan en sväng. Sen ska vi grilla. 

 

Hörs hej

Nu blir det ett gnälligt inlägg.. Snart kommer det att brinna i min skalle, som det känns. Har ingen som helst energi så i morgon får jag pröva att krama ur det sista lilla som kanske har fyllts på under natten. Inte ett dugg kul att ha det så här.. Jävla piss-sjukdom... Tänk att få vakna och känna sig utsövd, ordentligt, en enda gång. Men nädå, man vaknar och är halvt medvetslös, får släpa sig ur sängen och tvinga på sig kläderna... Det är länge sen jag har varit så här slut så länge. Det börjar tära ordentligt på humöret.. men det är väl bara att bita ihop. Jan har som mest att göra den här tiden och ska försöka räcka till överallt.. Men på måndag ska han få ta med Mattias till tandregleringen för det vägrar jag göra.. 

 

Nä, nu får det vara färdiggnällt för den här gången.

 

Mors hej