mer om Malin

Jag tänkte skriva lite om hur jag resonerade när Malin hade dött. Jag tycker faktiskt att jag hade väldigt mogna tankar om vissa saker i mitt sorgearbete. Vart det kommer ifrån vet jag inte, men förmodligen har det väl med uppväxten att göra.
Utdrag ur dagboken: Mån 28/11 1994 "Kan inte förstå att min lilla gumma är borta.Hon kommer aldrig att krama mig, pussa mig. Vi kommer aldrig mer att åka pulka eller skoter. Ja, allt vad det nu var. Vi hade i alla fall mycket roligt ihop. Man får ju minnas allt som vi trots allt hann göra. Och så har vi ju Daniel. Han är så go och glad."

Jag tycker det är otroligt att jag kunde tänka så efter bara 11 dagar... Att jag skulle minnas de roliga stunderna med Malin. I och för sig så är det ju så det är. Man kan ju inte älta allt som vi INTE hann göra för då blir jag tokig..

Nu orkar jag inte mer för idag, men det kommer mera lite eftersom. Jag måste ta det i små doser för att fixa det, men det är bara bra att få ner det på pränt..

Puss och kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0